Stairs behind corner
There's Something About Stairs
Stairs are interesting architectural elements. Because stairs can relate both to the body and to a building, they are in-between the small and the large scale. They can be strong visual symbols, both two-dimensionally and three-dimensionally. Stairs can generate vertical movements, but can also have other functions, such as mediators between destinations, provide a possibility to navigate spaces, a stage to see others and to be seen, a place to sit, a sculptural element… Stairs can create anticipation and enable transitions from one space to another, from one scale to another.
For my degree project, I investigate stairs, or a series of steps. The method is to misplace and crop stairs. By placing a series of steps behind corners in interiors or exteriors, the phenomenon of stairs can be examined. When do these cropped stairs become legible?
When do they create expectations of adjacent spaces, that in reality do not exist? How do these fragments of stairs to ‘nowhere’ affect the reading and the experience of the existing spaces?
There's something about stairs
Trappor är intressanta arkitektoniska element. Eftersom trappor kan förhålla sig både till kroppen och till en byggnad så ligger de mellan den lilla och den stora skalan. De kan vara starka visuella symboler, både tvådimensionellt och tredimensionellt. Trappor kan generera rörelser vertikalt, men kan även ha andra funktioner, såsom medlare mellan destinationer, en möjlighet att navigera rumsligheter, en scen för att se andra och synas, en plats att sitta på, ett skulpturalt element… Trappor kan skapa förväntan och möjliggör övergångar från en rumslighet till en annan, från en skala till en annan.
I det här projektet undersöker jag trappor, eller en serie steg. Metoden är att felplacera och beskära trappan. Genom att placera en serie steg bakom hörn i interiörer eller exteriörer undersöks fenomenet trappor. När blir dessa beskurna trappor läsbara?
När skapar dessa förväntningar om närliggande rumsligheter, sådana som i verkligheten inte existerar? Hur påverkar dessa fragment av trappor till “ingenstans” läsningen och upplevelsen av de befintliga rummen?
