Konstfack Degree Exhibition 2018 / Vårutställning 2018


Caroline Gizella Joó


Imperfect Memories / Axes, Lilacs & Melodramas

I missed you for so long, even before you left
your presence withdrew inward, now and again lingering only to withdraw again
to see, but not sense you was an agony
( I know, I let you down )

for long kept hidden, your walls ruptured
since, your secrets surfaced and came in passing

the concealed escaped through cracks, you long since had mended

Perplexed and in dismay
I encased them, labels undetermined, left blank

I have brought them forth for unpacking
They need room for care
For what was voiced
To tuck in what was left bare

again Grandma, knead my shoulders, speak softly in my ear.

About artistic work and practice:

Thoughts and feelings become the locus of a search when descriptions by words fail and simplify, rather than explain. Instead, emotions are elevated: to make the shift in perspectives in an attempt of a broadened notion, a spectrum of emotion or rather, locating and positioning in an attempt of perceiving. They are examined through visual poetry, light, projections and text (as means) to by each other be enhanced, contrasted by and/or compensated for. It is an attempt to shed light on the complex and irrational. By perceiving, observing and lifting without them being dissected and rationalized; to protect the body, the whole and its junctions; and acclaim the effort of keeping it intact and not part them in pieces.
If not, substance comes pouring out.

or.:

AIM
EMPHASIZE OR SET LIGHT ON/CLARIFY THE UNTOLD OR PREVALENT: REMOVE, ISOLATE (STARE AT IT)

THERE ARE NO BEGINNINGS AND ENDINGS, ONLY GREAT OR SMALL FRAGMENTS OF THE ENDLESS

TO MAKE THE IMPLIED BE APPARENT. MAKE IT THE SUBSTANCE

CONTROVERSY

BE CLEAR VS. (NOT FEIGN) THE COMPLEXITY OF THINGS

NOT MAKE THE PLAIN PRETENIOUS

UNCOVER ONES SELF VS. (BE TRANCEPARENT AND PERSONAL) AVOIDING COURT TO ONE’S OWN AUTOPSY

(and claim the right to call oneself principled while being completely inconsistent)

Sponsors: Aroma Marketing, VINK Essåplast Group AB

imperfekta minnen / yxor, syrener & Glamour

jag saknade dig så länge, redan innan du var borta din närvaro kröp in i dig och kom bara fram i korta stunder att se dig men inte känna dig, gjorde så ont (och jag svek dig då, jag vet)

långt inne när dina väggar rämnade,
fanns dina hemligheter sen länge gömda

ditt inre rymde genom sprickor
du för längesen helat
och kom fram i förbifarten

kapslade jag in utan benämning, handfallet

jag tar fram dem nu
jag vill ge dem plats
för att ge omsorg om vad du uttalat
att stoppa om det som du gjorde bart

igen Farmor, massera mina axlar och viska i mitt öra.

Om arbete och konstnärliga praktik:

Undersökningar av tankar och känslor är återkommande när ord förminskar och begränsar. Istället höjs sentiment upp och blir försök att orientera i tanke- och känslospekrum via visuell poesi där ljus, projektioner och text, löses upp (som medel), förhöjs, kontrasterar och/eller kompenserar varandra. De är försök att med vördnad och undran kasta ljus på det komplexa och irrationella. Att se och lyfta upp dem utan dissekera och rationalisera; värna om helheten och föreningen; att möda sig bevara den intakt och inte dela i bitar.
I bitar rinner substansen ut.

el.:

MÅL

ABSTRAHERA ELLER SÄTTA LJUS PÅ/ TYDLIGGÖRA DET OSAGDA ELLER SJÄLVKLARA: FRILÄGGA, ISOLERA (STIRRA PÅ)

DET FINNS INGA BÖRJAN ELLER SLUT, BARA FRAGMENT AV OÄNDLIGHET SOM ÄR STORA ELLER SMÅ

GÖRA PARENTESER ELLER DET UNDERFÖRSTÅDDA DISTINKT. ATT DET SKA BLI TILL HUVUDSAKEN

KONTROVERSER

VARA TYDLIG VS. (INTE HYMLA MED) KOMPLEXITETEN

INTE GÖRA DET SIMPLA PRETENTIÖST

BLOTTA DET EGNA (VARA TRANSPARENT OCH PERSONLIG) UTAN ATT BJUDA IN TILL SIN EGEN OBDUKTION

(samt bibehålla sig rätten att kalla sig principfast, samtidigt vara helt inkonsekvent)

Sponsorer: Aroma Marketing, VINK Essåplast Group AB


Bachelor

Fine Art


Cape Fear At the beginning of the 1991 film Cape Fear, we hear the daughter of the family, Danielle played by Juliette Lewis, describing the beautiful and mystical river from which the film takes its name. She continues: “When the only thing to fear on those enchanted summer nights, was that the magic would end and real life would come crashing in.”

We can see this scene as an image of art’s dual conditions. That is, the need to maintain the magic and the inherent unease in daring to enter into new and uncertain audience relationships. Art should of course be able to bear its own weight and have a life of its own, but what does it mean when its foundations are fundamentally unstable?

Interesting art succeeds in demonstrating new possibilities in our seemingly increasingly insecure system. The idea of fake news mixes with climate uncertainty to make it all the more difficult to navigate a society in which the winds of fascism and conservatism blow stronger. However, to stand on the edge of uncertainty is part of the artist’s life. Not least as an art student stepping out into more uncertain circumstances after the world of education. This means insecure employment conditions but also an opportunity to learn together with others how to survive as an artist and find new places for magic.

To take on society’s insecurities on various levels or to show alternative realities, these are important tasks for art and a path that many students set out along. Some of the more interesting points of departure for the current exhibition include quantum mechanics, hoarding, overabundance, mutations, enclosure, recursion, time scales, class, football, grid systems, capitalist realism, the division of labour, streams and silver linings. The exhibition allows everyday and social systems and digital and analogue space to open up to one another in new ways. It will certainly be exciting to follow these students through their future projects.

Palle Torsson
Senior Lecturer in Fine Art

Cape Fear I början av filmen Cape Fear (1991) hör vi familjens dotter Danielle, spelad av Juliette Lewis, berätta om den ljuvliga och mystiska floden med samma namn som filmen. Hon fortsätter; ”när det enda att frukta på de förtrollade sommarnätterna var att det magiska skulle sluta och det verkliga livet skulle krascha in”.

Vi kan se sekvensen som en bild av konstens dubbla förutsättningar. Alltså behovet av att behålla magin och oron inför att våga ta sig ut i nya osäkra publika förhållanden. Konsten skall ju kunna bära sig själv och få ett eget liv, men vad betyder det när grundförutsättningarna är fundamentalt instabila?

Intressant konst lyckas visa upp nya möjligheter i våra, som det verkar, allt mer osäkra system. Idéen om fake news blandas med klimatosäkerhet och gör det allt svårare att navigera i ett samhälle där fascismens och konservatismens vindar blåser starkare. Men att stå på randen av något osäkert tillhör konstnärens liv. Inte minst som konststudent kliver man ut i mer osäkra förhållanden efter skolans verklighet. Det innebär osäkra arbetsförhållanden, men också en möjlighet att tillsammans med andra lära sig hur man kan överleva som konstnär och hitta nya platser för magi.

Att ta sig an samhällets osäkerhet på olika plan eller visa på alternativa verkligheter är en central uppgift för konsten och ett spår som flera av studenterna utgår ifrån. Några intressanta utgångspunkter i den aktuella utställningen är kvantmekanik, hoarding, överflöd, mutationer, omslutning, rekursion, tidsskalor, klass, fotboll, inrutade system, den kapitalistiska realismen, arbetsdelning, flöden och kantglöd. På utställningen öppnar sig vardagliga och samhälleliga system, digitala och analoga rum mot varandra på nya sätt. Det skall verkligen bli spännande att följa studenterna i deras fortsatta projekt.

Palle Torsson
Lektor i Konst